VERKSTADSGUIDE
Beräkna trall, springor och spill
Räkna rader, brädor och skarvar från altanens mått, trallbredd och springor. Lägg till spill. Med brädvikter för vanliga trallträslag.
Rader och längder
Antalet rader är (altanens bredd + springans bredd) delat med (brädans bredd + springans bredd), avrundat uppåt. Sista raden behöver vanligen klyvas smalare. På längden behöver varje rad så många brädor som ryms efter varandra med ändspringorna. Trallkalkylatorn gör den geometriska beräkningen och anger sista radens bredd.
När brädorna är kortare än altanen behövs skarvar i raderna, och förskjutna skarvar ger kapspill. Ett spilltillägg täcker kapbitar, fel i virket och misstag. Kalkylatorns standard är 10 %, ingen allmän regel. Kalkylatorn ger enbart mängder: den dimensionerar inte bjälkar, bärlinor eller infästningar.
Brädmått
I Nordamerika är trall med rundade kanter oftast 25 eller 38 mm tjock (verkligt mått 1 eller 1-1/2 in) och 89 till 140 mm bred (verkligt mått 3-1/2 till 5-1/2 in), i längder på 2,4 till 4,9 m (Wood Handbook, kapitel 6). På andra håll beror måtten på leverantör och träslag, så ange den verkliga bredd och längd du kan köpa.
Exemplet följer kalkylatorns standardvärden: en altan på 4 000 × 3 000 mm med 140 mm brädor, 5 mm springor och materiallängd 2 400 mm. Viktkolumnen multiplicerar antalet brädor att köpa med brädvolymen (2 400 × 140 × 20 mm) och respektive träslags densitet vid 12 % fuktkvot. Det hjälper vid transport och hantering, inte vid beräkning av konstruktionslaster.
Resultat: 21 rader, 42 bräddelar att kapa och 47 brädor på 2 400 mm att köpa med 10 % spill.
| Träslag | Kärnvedens beständighet mot röta | Brädornas vikt |
|---|---|---|
| Cumaru | Klass 1 (EN 350) | 337,9 kg |
| Ipé | Klass 1 (EN 350) | 328,5 kg |
| Garapa | Klass 3 (EN 350) | 249,5 kg |
| Teak | Klass 1–3 (EN 350) | 211,6 kg |
| Europeisk lärk | Klass 3–4 (EN 350) | 189,5 kg |
| Kanadensisk ceder | Beständig (Wood Handbook) | 113,2 kg |
Beständighet
Trall kräver beständig kärnved eller träskyddsbehandlat virke. Wood Handbook klassar kärnved av kanadensisk ceder som beständig mot röta och lämplig ovan mark. Tropix ger cumaru och ipé klass 1 (mycket beständig) för mark- eller sötvattenkontakt, medan kärnved av lärk, klass 3–4, är avsedd för utomhusbruk utan markkontakt och med splintveden borttagen.
Garapa har klass 3 och mycket varierande beständighet, så fråga om brädornas ursprung (Tropix).
Ytbehandling av trall
Wood Handbook påpekar att altaner vanligen byts ut på grund av väderpåverkan snarare än röta och att filmbildande ytbehandlingar fäster dåligt på trall. Inträngande lasyrer eller vattenavvisande medel behöver förnyas med några års mellanrum men är lätta att underhålla. Använd ytbehandlingskalkylatorn med altanens area.
Med 20 mm tjocka cumarubrädor väger de 47 brädorna på 2 400 × 140 mm cirka 47 × 0,00672 m³ × 1 070 kg/m³ ≈ 338 kg.
Källor och referenser
- USDA FPL · Wood Handbook (2021), ch. 6: Commercial lumber, round timbers, and ties
- USDA FPL · Wood Handbook (2021), ch. 14: Biodeterioration of wood
- USDA FPL · Wood Handbook (2021), ch. 16: Finishing of wood
- CIRAD · Tropix: Cumaru
- CIRAD · Tropix: Ipê
- CIRAD · Tropix: Mélèze d'Europe
- CIRAD · Tropix: Garapa